Röda tegelbyggnader på Tändsticksområdet i JönköpingFoto: Modular science, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

I katalogen

Tändsticksmuseet och Jönköpings tändstickshistoria

Få svenska städer är så tätt förknippade med en enda produkt som Jönköping är med tändstickan. Tändsticksmuseet ligger i ett trähus från 1848 i det gamla fabriksområdet. Här kan du följa hela historien från en farlig 1800-talsuppfinning till en världsindustri som gav Jönköping smeknamnet tändsticksstaden.

Säkerhetständstickan och bröderna Lundström

Tändstickans stora problem under första halvan av 1800-talet var faran. De tidiga fosfortändstickorna kunde antändas mot nästan vilken yta som helst och var både giftiga och brandfarliga. Genombrottet kom när den svenske kemisten Gustaf Erik Pasch tog patent på en säkerhetständsticka 1844. Idén var att flytta en del av tändsatsen till en separat plån på asken, så att stickan bara kunde tändas mot just den ytan.

Bröderna Johan Edvard och Carl Frans Lundström började tillverka tändstickor i Jönköping i mitten av 1840-talet. De vidareutvecklade Paschs idé med röd fosfor och lyckades sätta säkerhetständstickan i industriell produktion. Genom att mekanisera tillverkningen pressade de priset så lågt att tändstickan blev en vardagsvara som alla hade råd med.

Från liten sticka till stor industri

Tändsticksindustrin växte till en av Jönköpings viktigaste arbetsgivare och satte sin prägel på hela staden. Kvarteren kring fabriken, det vi idag kallar Tändsticksområdet, blev ett eget industrisamhälle av rödmålade trä- och tegelbyggnader. Tillverkningen krävde mycket arbetskraft, och tändsticksfabriken sysselsatte under lång tid stora delar av stadens befolkning, inte minst kvinnor och unga.

Industriarvet är en central del av Jönköpings historia. Det förklarar varför staden växte som den gjorde och varför just det här kvarteret bevarats och fyllts med nytt liv i form av museer, restauranger och kulturverksamhet.

Besöka Tändsticksmuseet

Museet ligger i en av fabriksområdets äldsta byggnader och är ett av få museer i världen som helt ägnas åt tändstickan. Här ser du hur tändstickorna tillverkades, med maskiner och föremål från fabrikstiden. Museet ägs och drivs av Jönköpings kommun.

Öppettider och eventuella entréavgifter ändras över tid, så kontrollera alltid aktuell information direkt hos Tändsticksmuseet inför besöket. Museet är en självklar punkt på vår lista över sevärdheter i Jönköping.

Ivar Kreuger och Svenska Tändsticksaktiebolaget

Industrin från Jönköping blev i början av 1900-talet kärnan i ett av världens mest kända monopol. Finansmannen Ivar Kreuger, ofta kallad Tändstickskungen, samlade 1917 de svenska tändsticksfabrikerna i Svenska Tändsticksaktiebolaget. Bland de bolag som gick samman fanns Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB, som förde arvet efter bröderna Lundströms fabrik vidare. Under 1920-talet byggde Kreuger upp en koncern som kontrollerade huvuddelen av världens tändstickstillverkning. Omkring 1930 stod koncernen för 60 till 70 procent av världsproduktionen. På museet berättas hur en uppfinning från Jönköping växte till ett globalt finansimperium, och hur imperiet föll i Kreugerkraschen 1932.

Arbetarnas vardag i fabriken

Bakom den lyckade exportprodukten fanns ett hårt arbetsliv. Tillverkningen krävde många händer, och en stor del av arbetsstyrkan bestod av kvinnor och unga, som ofta utförde monotona och ibland farliga moment vid maskinerna och vid förpackningen. Tidiga tändstickor innehöll dessutom vit fosfor, ett ämne som kunde ge svåra skador, vilket var en av drivkrafterna bakom övergången till säkerhetständstickan. Tändsticksområdet växte fram som ett eget litet samhälle kring fabriken, och i utställningen levandegörs arbetarnas villkor och vardag. Den sociala historien är en lika viktig del av Jönköpings historia som själva uppfinningen.

Etiketter och Solstickan

Tändsticksasken var länge en av vardagens mest spridda bildbärare, och etiketternas formspråk är ett eget kapitel i svensk designhistoria. Den mest älskade symbolen är Solstickan. Konstnären Einar Nerman ritade den karakteristiska Solstickepojken, och de första askarna kom ut i början av 1936. Bakom bilden står stiftelsen Solstickan, som bildades samma år och samlar in pengar till förmån för barn och äldre genom försäljning av produkter med symbolen. Den som tittar närmare på samlingarna av etiketter ser hur motiv, typsnitt och färger speglar sin tid, från nationalromantik till modern reklamkonst.

Var tändstickorna tillverkas idag

Tändstickan lever vidare som svensk industriprodukt, även om tillverkningen inte längre sker i Jönköping. I dag tillverkas svenska tändstickor av Swedish Match Industries med fabriker i Vetlanda och Tidaholm. I Vetlanda sågas asp till tändstickssplint, och i Tidaholm doppas stickorna i paraffin och tändmassa till färdiga tändstickor. Asp används eftersom träet är lätt, rakvuxet och brinner jämnt.

Byggnaden och Tändsticksområdet

Museets trähus från 1848 är i dag skyddat som byggnadsminne. Runt omkring breder Tändsticksområdet ut sig, ett av landets bäst bevarade industrikvarter. Området rymmer numera även restauranger, butiker, kulturhus och annan verksamhet.

Besöka museet med barn

Tändsticksmuseet fungerar bra för barnfamiljer. Den lilla skalan gör det lätt att överblicka, och flera inslag är konkreta och visuella, från maskinerna som visar hur stickorna en gång tillverkades till de färgstarka etiketterna. Museet brukar ha pedagogiska och lekfulla inslag riktade till barn, så det är värt att fråga om aktuella barnaktiviteter när du planerar besöket. Museet ligger på Tändsticksgränd 27 i Jönköping. Öppettider och eventuella entréavgifter ändras över säsong, så kontrollera alltid det senaste direkt hos Tändsticksmuseet inför besöket.

Senast faktagranskad: 14 oktober 2026